EU:s arbete med hållbarhet går snabbt framåt och ställer allt högre krav på företag i alla led. Nya lagar ska öka spårbarhet, minska utsläpp och säkerställa att produkter på EU-marknaden är hållbara på riktigt. Här reder vi ut fem centrala begrepp du behöver känna till – och som även vi på Hygienteknik anpassar vårt arbete efter.
1. Produktpass, nyckeln till cirkulär ekonomi
Inom de närmaste åren införs EU:s Digital Product Passport (DPP), ett digitalt produktpass som ska följa med nästan alla varor på EU-marknaden.
Produktpasset ska innehålla detaljerad information om produktens innehåll, ursprung, klimatpåverkan och möjligheter till återanvändning eller återvinning. Syftet är att öka transparensen och underlätta cirkulär ekonomi, där resurser används effektivt och produkter får längre livslängd.
Den första vågen av produktpass förväntas gälla från år 2027 och omfatta batterier, textilier och elektronik, men systemet kommer gradvis att utvidgas till fler produktkategorier.
2. LCA, Livscykelanalys
En livscykelanalys (LCA) är ett verktyg som mäter en produkts miljöpåverkan genom hela livscykeln – från råvara till avfall.
LCA används inom både EU-lagstiftning och företagsrapportering, bland annat i samband med produktpass, miljövarudeklarationer (EPD) och hållbarhetsredovisning enligt CSRD.
Genom att analysera produktens hela livscykel blir det möjligt att identifiera var miljöpåverkan är störst och vilka förbättringar som gör störst skillnad.
3. PCF, Produktens koldioxidavtryck
Produktens koldioxidavtryck (Carbon Footprint, CF) mäter den totala mängden växthusgaser som en produkt genererar under hela sin livscykel. Resultaten redovisas i koldioxidekvivalenter (CO₂e).
Det är ett effektivt verktyg för företag som vill mäta, styra och kommunicera sitt klimatarbete mot sina specifika hållbarhetsmål.
4. CBAM, EU:s koldioxidtullar
Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) är EU:s nya verktyg för att motverka så kallat “koldioxidläckage”, alltså att produktion flyttas utanför EU för att undvika klimatkrav.
Idag ges fria utsläppsrätter ut till tillverkare inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) men dessa kommer att fasas ut. Systemet ska därför fungera som en koldioxidtull med syfte att jämna ut framtida konkurrens mellan EU-tillverkare och producenter utanför EU där prissättning på koldioxidutsläpp saknas.
CBAM innebär att importörer av vissa varor inom de utsläppsintensiva kategorierna stål, cement, aluminium, gödsel, el och vätgas måste rapportera och från 1 januari 2026 även betala för koldioxidutsläppen kopplade till produktionen.
Just nu befinner sig CBAM i sin övergångsfas (2023–2025), där företag rapporterar in sina utsläppsdata varje kvartal. Senast 1 januari 2026 måste företag som ska importera aktuella varor godkännas av Naturvårdsverket.
Hygienteknik är redan idag godkända CBAM-deklaranter och får därför även framöver importera CBAM varor.
5. EUDR, EU:s avskogningsförordning
EU Deforestation Regulation (EUDR) antogs 2023 och förväntas börja gälla från den 30 december 2025. Syftet är att stoppa varor som bidrar till avskogning eller skogsförstörelse från att importeras och säljas inom EU.
Förordningen ställer krav på leveranskedjan för produkter som innehåller trä, soja, gummi, kaffe, kakao, palmolja och nötkreatur. Företag som handlar med dessa varor måste därför kartlägga och spåra sina råvaror hela vägen till odlingsplatsen genom att samla in geolokaliseringsdata.
Efter att ha genomfört en grundlig riskbedömning måste det importerande eller tillverkande företaget intyga sin granskning genom en förklaring i EU:s informationssystem. Detta säkerställer att produktionen är laglig och att den inte har bidragit till avskogning efter den 31 december 2020.
På Hygienteknik bevakar vi noggrant lagstiftning och anpassar vårt arbete genom att förbättra våra processer och stärka samarbetet med våra leverantörer. Detta säkerställer att vi kan fortsätta leverera produkter som bidrar till en hållbar framtid, för både våra kunder och miljön.
