Etanol är en av våra mest använda kemikalier – från handsprit till bränsle. Men nu ifrågasätts dess framtid inom EU. En pågående klassificering kan leda till att ämnet betraktas som cancerframkallande, vilket riskerar att slå hårt mot både sjukvård, livsmedelshantering och hygiensektor.
En gammal kemikalie i ny debatt
Etanol (C₂H₅OH), ofta kallad etylalkohol, har följt människan i tusentals år. Den framställs genom jäsning av sockerhaltiga råvaror som spannmål, majs och sockerrör, och används i allt från vin och öl till bränslen, rengöringsmedel och desinfektionsprodukter.
Under pandemin blev den plötsligt en bristvara, då handsprit och ytdesinfektion blev livsviktiga produkter i kampen mot smittspridning. Men nu riskerar just dessa användningsområden att begränsas.
EU granskar etanolens hälsoeffekter
Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) genomför just nu en omfattande vetenskaplig granskning av etanol inom ramen för EU:s Biocidal Products Regulation (BPR). Syftet är att bedöma om etanol är säker och effektiv som aktiv substans i biocidprodukter – produkter som används för att skydda människor, djur och material mot skadliga mikroorganismer.
Bedömningen omfattar tre användningsområden:
- Typ 1: Mänsklig hygien, exempelvis handsprit.
- Typ 2: Ytdesinfektion och algbekämpning.
- Typ 4: Användning inom livsmedels- och foderhantering.
Det är Grekland som ansvarar för att ta fram den tekniska riskbedömningen. Den reviderade rapporten skickades till ECHA i mars 2024, och processen befinner sig nu i vetenskaplig granskning. Ett slutligt ställningstagande väntas under andra halvan av 2025.
Samtidigt har EU skjutit upp beslutet om etanolens klassificering till 31 december 2026, vilket förlänger osäkerheten för företag som tillverkar och använder etanolbaserade produkter.
Från brandfarlig vätska till misstänkt riskämne
I dag klassas etanol enbart som ”mycket brandfarlig vätska” (Flam. Liq. 2, H225). Men i den pågående granskningen har flera nya klassificeringar diskuterats – bland annat att etanol kan komma att bedömas som:
- Cancerframkallande (kategori 1A eller 1B)
- Reproduktionstoxisk (kategori 1A eller 1B)
- Mutagen (kategori 1A eller 1B)
En sådan omklassificering skulle innebära att etanol betraktas som ett så kallat CMR-ämne – det vill säga ämnen som kan orsaka cancer, genetiska skador eller påverka fortplantningen.
Detta skulle i praktiken kunna leda till att etanol förbjuds eller kraftigt begränsas i biocidprodukter som handsprit, ytdesinfektion och rengöringsmedel. Undantag kan beviljas, men endast om nyttan anses överväga riskerna och om inga effektiva alternativ finns.
Branschen: ”Ologisk och oproportionerlig reglering”
Den svenska branschorganisationen IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige) är kritisk till hur EU:s generiska riskhantering tillämpas.
I en debattartikel i Dagens industri ifrågasätter IKEM:s vd Jonas Hagelqvist och kemikalieexpert Kristina Neimert Carne att etanol kan förbjudas i tekniska och hygieniska användningar, samtidigt som det är fullt lagligt att sälja och konsumera alkohol.
”Eftersom överdriven alkoholkonsumtion är kopplad till cancer får etanol en CMR-klassificering. Det betyder att du inte får använda den för att torka av ytor i en operationssal eller som spolarvätska – men du får fortfarande köpa en flaska vodka på Systembolaget”, skriver de.
De menar att regeringen och EU:s kemikaliepolitik saknar logik och att riskbedömningen bör vara proportionerlig – alltså ta hänsyn till hur ämnet faktiskt används, inte bara dess inneboende egenskaper.
Etanolens roll i hygien och hälsa
Etanol är ett av de mest använda desinfektionsmedlen i världen, tack vare sin effektivitet mot bakterier, virus och svamp. Inom sjukvård, livsmedelshantering och industriell hygien är den oumbärlig.
Att ersätta etanol är varken enkelt eller självklart. Alternativa ämnen kan vara mindre effektiva, mer allergiframkallande eller ha större miljöpåverkan.
Dessutom används etanol i tekniska produkter som spolarvätska, t-röd, rengöringsmedel och som råvara i biobaserad kemi – områden där den bidrar till att minska användningen av fossil olja.
En balansgång mellan säkerhet och funktion
EU:s arbete med att stärka kemikalielagstiftningen syftar till att skydda människor och miljö. Fallet etanol visar hur komplicerad gränsen mellan försiktighet och överreglering kan bli.
Om ämnen förbjuds enbart på grund av teoretiska risker, utan att väga in faktisk exponering och samhällsnytta, riskerar reglerna att bli kontraproduktiva.
För hygien- och kemiteknikbranschen innebär det osäkerhet, ökade kostnader och i värsta fall minskad tillgång till effektiva desinfektionsmedel.
Väntan på beslut
ECHA:s Biocidal Products Committee väntas fatta sitt yttrande under slutet av 2025, och EU-kommissionens slutliga beslut om godkännande och klassificering kommer först 2026. Fram till dess får produkter med etanol säljas under övergångsregler i respektive medlemsland.
